Ett infall helt enkelt...

Idag fick jag bara ett infall...
Jag går och klipper mig på lunchen.
Nu var håret allt för tråkigt och jag själv som person ville ha något nytt i mitt liv.
Varför inte en frisyr....?

- Hej. Har du någon tid idag för klippning?
....
- Ok. Då kommer jag kl 12, på lunchen min.

Klockan 12 på Salong Pärlan, Uddevalla.

- Gör vad du vill. Jag litar på dig!

Kl 13.....





Kl 13.05....

- Hej Roberts mobilsvar. Skulle bara säga att jag har visst klippt mig kort...
Hoppas du gillar det. Annars växer det ju snart ut...

*

Ja, ibland måste man bara våga chansa lite... eller hur?

// Sara :)

Ändå helt okej svar...

För er som hjälpte mig att hålla tummarna, vill jag tacka.

När jag besökte läkaren idag sa han att alla tester var bra och att värdena var som de skulle.
Det kändes bra.
Så nu är det medicinering fram till nyår och samtidigt är målet att minska dosen så mycket som möjligt i möjliga mån.
Det var ju bra att värderna var bra för att kunna göra det.
Så Leon får klara sig utan syskon ett tag till, men vi hoppas på det bästa i framtiden.

Jösses, nu är snart denna veckan också gjord.
Vet att det tjötas om att tiden bara springer iväg, men det gör den också.
Men det är roligt också, för det är ju ett bevis på att man själv trivs med livet och sin omgivning och att man inte sitte hemma och är bitter och har det tråkigt.
Nej, just nu händer det massor och livet leker. Man ska se positivt på livet och dess närhet. Då mår man som bäst!

Länge sedan jag lade ut ett kort på Leon-peon (mitt lilla smeknamn på bebben... eller ett av alla 1000...).
Har ju köpt en ny mobil, men har massor av små videoklipp där. Tyvärr har jag inte lyckats lista ut hur man lägger ut dem på bloggen, så vi får ta lite kort istället.


Leon i svampskogen


Leon älskar grävskopor


Finns inget dåligt väder.... bara dåliga kläder....


.... efter ett varmt bad i mys-badrock med Vov-vov



Kram där ute.... :)



Hoppas på ett positivt svar...

Imorgon hoppas jag på det bästa.
Ett bra besked.
Ett positivt svar.

Ska till läkaren för att diskutera mina nässelutslag som jag råkat ut för.
Vanligtvis så är det inget speciellt med nässelutslag, utan de brukar gå bort av sig själv efter några veckor.
Men inte på mig.
Jag har haft det sedan januari. Eftersom det inte gick bort av sig själv har jag fått hjälp på traven av div. kortisontabletter, klåda-tabletter och tabletter för att motverka de andras biverkningar. Kändes ett tag som jag var ett levande apotek. Det gav inte med sig under våren utan när det började se bättre ut och jag sänkte kurerna på medicinen, slog det bak-ut och jag fick iallafall två gånger åka in till akuten. Svullnade upp i ansiktet och kunde inte andas normalt. Och så var det igång med nya kurer igen.

Ett uppehåll under sommaren kom faktiskt som det såg riktigt bra ut. Två månader var jag utan prickar och pluppar, och var nere på en riktigt låg dos. Men sedan, från ingenting, satte det igång och blossade upp igen.
Så nu går jag på starka tabletter för att få något slut på detta...

Tyvärr är tabletterna såpass starka att Leon får vänta på ett litet syskon än så länge.
Man ska inte bli eller vara gravid när man äter denna medicinen. Det är det som känns mest tycker jag.
Men man kan inte få alla önskningar uppfyllda i livet, och den största önskan har jag ju redan hos mig.

Men imorgon kanske jag kan få ett bra och positivt svar från läkaren som ser att mina prover ser bättre ut och att jag kanske kan trappa neråt...
Det är min önska just nu....

Håll tummarna!

En fullspäckad vecka...

Veckan som har gått har varit fullsmäckad.

Robert har börjat med praktik. Det innebär för mig att jag lämnar och hämtar Leon oftare på dagis. Det känns bra. Inte för han kan berätta så mycket om vad som hänt under dagen, men att bara se uttrycket hos honom när man kommer är värt sin kappsäck med guldpengar. Hmmm.... ett eget litet uttryck, Sara uttryck...
Kan ju säga det att Leon stortrivs nog på dagis, för ibland när jag hämtat honom, fortsätter han leka i 120 som om vi skulle stanna kvar där hela natten. Det är inte så han springer upp i famnen och ropar:
- Äntligen mamma, gud vad jag har saknat dig!
Mer ett snabbt konstanterande att jag har kommit och sedan åter tillbaka till leksakerna. Men han berättar gärna vad han har gjort och lekt med under dagen genom att dra mig i armen och pekar hej vilt på saker, samtidigt som munnen går i ett och några ord som da da och tittttta lyckas man lista ut.
Det känns bra ändå att han inte står och är ledsen hela dagarna. Det hade man ju inte klarat av.
Fröknarna på Igelkotten brukar säga att Leon kommer bli ett perfekt dagisbarn. Vad nu det innebär...

I tisdags förra veckan var Malin och hälsade på. Det var super trevligt. Det var ett tag sedan vi träffats så där på tu man hand, så det kändes som det var på tiden. Det lustiga var att vi båda hade samma tanke, så vi slog alla flugor vi kunde i en flugsmälla och möttes över en middag på V:a Gröngatan. Det var roligt för Leon också och busa med någon annan än sina föräldrar en tisdagskväll. Bjöd även på paj och inte för att skryta, så blev det riktigt gott. Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Alltid lika trevligt. Malin, nästa gång kommer vi till Bangatan...

På onsdagen fick jag bege mig till Dagson. Nu fick det vara nog! Har hostat drygt en vecka nu, och värst är det på kvällarna. Rethosta... jösses vad retsamt. Både för mig och för Robert. Robert hade samma syndrom, så vi satt på kvällarna och hostade i kapp. Så det blev en tur på Dagson för utskrivning av hostmedicin. Nu har vi tagit det i snart en vecka, och det hjälper sådär... kanske början till en "svinis". Fortsättning följer...

I torsdags fick jag och Ulle ihop en lunch efter många om och men. Äntligen. Det gäller att få ihop det så ingen är sjuk eller inte jobbar eller har förmycket på jobbet... ja, det är inte alltid så lätt. Men nu fick vi äntligen träffats på Margaretas Källare över en tallrik mat. Ibland känns allt en timmes lunch alldeles för kort. Men gott och trevligt var det. Det får vi göra om snart....

På fredagen när jag skulle hämta Leon på dagis, berättade en av fröknarna att Leon hade fått några utslag under dagen. Nässelutslag!
Nej, tänkte jag genast. Det är ju det jag håller på att brottas med. De har sagt att det inte är smittsamt och att barn kan få det minst en gång i sitt liv. Men eftersom jag har så svår symtom av nässelutslag, så blev jag jätte orolig. Så direkt när vi kom hem ringde vi sjukvårdsupplysningen, och fick en tid på akuten kl 18.
Som tur var så började utslagen ge med sig av sig själv, så när vi kom till sjukhuset hade de mesta försvunnit. Han skrev ut Tavegyl till Leon för kvällen ifall det behövdes. Så det blev en sväng ut till Torp för inhandling av Leons första medicin.

Leon själv mådde utmärkt och hade inga besvär av sina nässelutslag. Det kanske är mamma som är klen...
Leons favorit farbror kom på besök på kvällen och lekte för fullt. Sedan slocknade Leon i sängen. Även vi andra var trötta efter ett första sjukbesök för vår lille bebbe...

Lördagen bjöd på strålande väder!
En perfekt dag för en travdag på Åby för hela familjen. Packat och klart beger vi oss iväg till Göteborg. Även Leons farmor och farfar var med, så vi var 5 st Gidlöf som intog Åbytravet med förhoppningar :)
Det kunde inte bli bättre väder, sällskap och mat. (Maten hade jag gjort själv...). Leon stormtrivdes. Det fanns en hel del att titta på. Människor i alla dess former, travhästar i alla dess färger och traktorer också... mest spännande av allt. Farfar tog även med honom på en karuselltur.
Detta är för er med travintresse:
Angående spelet, vinster och förluster så får jag väl säga att jag var den som stod för våra "högvinster
Jag gjorde som jag alltid (!) gör när jag är på trav. Satte mig i vår bärbara stol för att ta ut dagens V75 rad.
Tittar igenom travguiden som Robert inhandlat en vecka innan. Analyserar i ca 15 minuter fram och tillbaka. Sätter ihop en rad som jag VILL ha. Räknar hur mycket det går på. Tar alltid bort några hästar, för systemet blir alltid för dyrt. De hästar jag tar bort, spelar jag vinnare på, och de som är kvar (med sköna och roliga namn....) får vara kvar i systemet. Snacka travexpert!
Nja.... skratta bäst som skrattar sist. Mitt sköna system gav mig iallafall 6 rätt, och för er som är superinsatta, var det inte långt från 7 rätt. (Jäkla nr 12 i sista loppet!!!!).
Ja, så hela min dag på Åby kostade mig 100 kr på V75 och 50 kr vinnare. Inkomsten eller som vi säger VINSTEN blev 1300 kr. Inte helt fel!!!!
Så om ni vill ha tips inför lördag.... ring mig!

Ja, efter en sådan bra helg och vecka så avslutade vi den genom att åka ut till Casper och Ellinor i Dragsmark för att leka lite. Där bjöds det på pannkakor och lek för hela slanten. Mysigt!

Sedan var det verkligen God natt.

Det som kan nämnas är ju att Herren ger och herren tar....
Vår mikrovågsugn gick sönder i helgen... gissa vilka pengar som gick för att köpa en ny.... Typiskt!

Ja, ja inget att göra något åt. Ska bli intressant att se vad denna veckan har att bjuda på.

Kram där ute!!!


Attjo, attjo, attjo, prosit...

Nu har förkylningen tagit över mitt liv känns det som.
Eller iallafall hostan.
Finns det något värre än ret-hosta,
och varför visar den sig oftast starkast på kvällen?
- Då ska man ju sova!

Ja, man ska väl inte klaga. Det är ju inte influensan man har,
men ändå...

Nä nu hoppas jag att det vänder snart.
Nya friska tag...!!!

/ Host, host, host....

Bröllopsdag...

Idag firar jag och Robert bröllopsdag!

Vi har varit gifta i fyra år. Gifte oss 2005, en lördag i September. En solig och alldeles, alldeles underbar dag...
... som en bal på slottet helt enkelt.

Vi gifte oss i Herrestads kyrka och hade festen i Ljungskilegården omringade av familj och vänner högt och lågt.
Vädret var strålande vackert och riset i luften flög omkring i solskenet.

Tänk, det var fyra år sedan. Tiden går...

Livet leker!!!!!



Nygifta!



2005-09-10!!!!!



Herr o Fru Gidlöf



SKÅL!!!!

Sommarsemestern över, eller ja sommar och sommar...

Nu är semsester slut!

Eller, jag kan inte påstå att det har kännts som semester direkt.
Mer som lång-ledigt...
Semester förknippar jag med SOL och BAD, men den varan har det inte varit mycket av.
Jag kan till och med räkna på fingrarna hur många sol dagar jag haft.

Vi har varit ute med båten i Ljungskile en solig dag... premär för Leon...
Vi har besökt Bodele och badat i gjyttjan där. Som tur var går inte Leon så långt ut...
Vi har haft en heldag med Leons kompisar Linn och Elvis på kallbadhuset i Ljungskile...
Vi har varit på Landbadet. Där hittade Leon sitt favorit ställe. En badfontän för små-bebbar... helt perfekt...
tyvärr var det den sista baddagen för i år, så snopet...!

Ja, min semester har istort sett bestått av småutflykter hit och dit.
En dag till Ullared...
En dag till Ljungskile...
En dag till Utby...
En nio-håls-runda på Lyckorna m mor...
En kväll på Kullrens o Mortenns m Anna...
En kväll ute m Mamma-ligan...

Sedan får man ju inte glömma bort lilla Leon, som har blivit stora killen, har haft inskolning på dagig. Så till det har det gått en del semesterdagar.
Jösses. Leon på dagis... vad tar dagarna vägen?

Ja, sommarsemestern är slut för denna gången.
Det enda man kan säga är att:

- Sämre väder kan det ju inte bli nästa år iallafall...





Semester !!!!!


Semestertider...

Nu är det inte långt kvar!

Bara två dagar....
..... till min semester alltså.

Nu har jag jobbat i två månader. Så nu är det dags för semester.
Nja.... så ligger det väl inte till direkt.
För två månader sedan slutade min mamma-ledighet och jag började jobba fulltid på jobbet. Där började vi med semester-schemat, som säger att jag har planerad semester i augusti.
Bättre kan det inte bli...

.... eller jo, vädret kan ju bli bättre.
Man kan ju vinna på lotto...
Ja, vem vet. Vädret kan jag inte styra över, men en bra början till lottovinst är ju att börja köpa lotter...

Ja, hur det än blir är det ändå en speciell känsla av att gå på semester...
... en skön känsla!




Efter regn kommer solsken...

Nu när det regnar ute vill vi har sol, och tvärt om...
... typiskt svenskt!

Här kommer iallafall lite bilder från Leons sommar -09 än så länge...


Leon ute på altan i Ljungskile hos mormor o morfar



Leon utforskar träden vid Kampenhof

Leon gillar att gunga, men tror han är större än han är... den lilla gungan är tråkig...

En båttur m nya flytvästen... härligt!

På kajen vid museet. Man ska äta på allt.... även pappas nycklar...

Ett svalkande dopp i poolen m kompisen

Sista kortet är när Leon har lekt sig så trött att han somnar med gosedjuret Vov-vov
sittande i matstolen.... helt utmattad!

Skepp ohoj....

Premiär!

Leon har varit ute på sin första båttrur i sin nya flytväst.
Den ägde rum i Ljungskile i en lite vit plasteka fylld med Agnes, Robert, Leons morfar och mormor och självklart Leon själv och jag...
Turen begav sig till Björkön strax utanför Ljungskileviken.
Det gick jättebra, förrutom att det började med att utombordaren faktiskt tog i botten pga lågvattnet... men annars gick allt smidigt, förrutom att ena åran gick av när Robert använde alla sina muskler rätt... men förrutom det så gick allt toppen!
Leon stortrivdes. Mycket att se och utforska. Och det gillar ju han.

Lyckat!




Nu kommer solen säger de som vet...

Jaha, nu var det sol igen....
.... och jag jobbar!

Ja, man kan inte få allt. Nu ska man ju inte klaga.
Solen är ju skönt att se och känslan av att ta på sig endast
ett fåtal klädesplagg samt solglasögon gör ju livet värt att leva.

Jag ska minsann inte klaga.
Jag jobbar nästan bara dagtid.
När jag jobbar kväll, börjar jag vid lunchtid.
Inga helger.
 Air condition.
Trevliga arbetskamrater.

Det känns alltså helt ok att jobba även om
solen steker där utanför.

Men hoppas den även visar sig i augusti...
... då har jag semester!

*

Midsommarfirandet var supertrevligt.
Svensk midsommar i det stora.
Vädret växlande.
Samma temperatur som runt jul (...hihi).
Sill & potatis.
Grillning framåt kvällen.
Lekar.
Trevligt sällskap.
Skålar!!!!

Saknade dock en midsommarstång att dansa runt...
... men det får vi ta nästa år.

*


Mamma-ligan på vift...

Nu har jag varit på Spa-helg m mamma-ligan.
En helt otroligt super-trevlig helg med många skratt och mycket sköna turer i olika pooler.
Vi besökte Vann, fd Lingatans hotell o konfrerens.
Det var väldigt fint och nybyggt. Kändes att de har lagt ner ett antal miljoner på detta. Spa-avdelningen var bland det bästa spa jag har varit på. Eller ja, nu har jag ju inte varit på så himla många spa, men några och tillräckligt många för att veta att detta var bra.
Supertrevlig miljö och massor av pooler i olika teman att välja på. Alla var med saltvatten i.
Det som var negativt...
- Varför ska det alltid vara så svårt att få en drink på ett spa???

Ja, ja, efter många om och men fick vi vår drink iallafall.

Sedan var det dax för behandling. Min var riktigt bra.

MEDIUM
Bara Vann Duo (en terapeut)
Varsin Floating á la Vann, samt varsin djupgående massage med varma lavastenar på kroppens baksida. En av er börjar med floating i vår Aqua Scape med ljusterapi medan den andra får massage. Efter halva tiden byter ni plats.

Så hette den behandlingen jag och Mari tog. Kanon!

Sedan var det tvårätter mat och dryck som vänta på oss. Servicen var väl inte helt bra, men det är inte det vi vill komma ihåg efter denna resa, så det hoppar jag över... men irish coffen var god...!

Jag och resten av gänget var iallafall jättenöjda över en så härligt rolig helg.
Så när den var klar var det bara en sak som fanns i våra huvuden... hem till vår små bebbar... nu med det samma!



Mamma-ligan har anlänt...



Emelie, Mari och Mikaela



Rebecca och jag

Jobba, jobba, jobba...

I måndags kom jag tillbaka till verkligheten kändes det som.
Plötsigt var man på jobbet igen kl 08.
Loggade in sig på datorn. Alla koder satt där i bakhuvudet. Tog inte lång tid att luska fram dem.
Kafferaster.
Luncher.
Sitt leende och papegoj-frasen:
- Hej. Vad kan jag hjälpa dig med idag?

Allt bara kom tillbaka som en dejavu...

Nu är det snart fredag och veckans arbetsranson är snart slut.
Helgen kommer.
Söndagen kommer med besked om att snart är det måndag igen...

Men när man kommer hem, eller stämmer träff på lunchen t ex, möts man av ett stort leende och skratt och pekande på allt som kommer i dess närhet... en liten Leon som man blir så glad av att se eftersom man nu får tillfället att hinna längta lite.
Härlig känsla.

Så för att se det positivt, ser jag fram emot att längta lite lagom...

Klump i magen är inte roligt...

Idag fick jag faktiskt en klump i magen för första gången på länge.
Tanken slog mig att det är sista dagarna jag är hemma och är mammaledig.
Nästa vecka börjar jag jobba heltid!
Tokigt värre... vad tiden bara springer fram. Nästan så det känns som den springer förbi mig ibland.
Tyvärr har jag känslan av att en vecka på jobbet, och sedan sitter man där och allt känns som vanligt igen.

Det är ju jätteroligt att Robert kommer få vara hemma m Leon så som jag har fått vara. Det är inte det jag vill ha ändring på.
Nej, jag hade trivsts som bäst att jobba två dagar i veckan, för samma lön som heltid... inte fel det inte...!

Men nej, tillbaka till verkligheten. Har man inget toppbetalt jobb som man har råd att vara hemma ifrån, så är det verkligheten man hamnar i. Och så är det bara.

Men ändå.... nästa måndag... *klump i magen igen...*

Ok, jag ska sluta klaga på mitt i-lands problem och istället de här två sista dagarna fokusera på mig och Leon. Försöka hitta på roliga saker. Japp.... så får det bli!

Dagis, förskola, lekskola...

Till hösten, närmare bestämt i slutet av aug, ska vi skola in Leon på dagis.
Stora killen...

Alltid svårt det där med hur man ska göra när man börjar jobba. Dagis, dagmamma, utnyttja släkt och vänner.... hmmm.
Men vi har bestämt oss för dagis.
Det blir Dahlgrenska Förskolan, som ligger ett (långt) stenkast från oss.
Känndes bra och har bara hört bra om det.
När vi var där och hälsade på strosade Leon runt där som han var en av dagisbarnen. Och när vi skulle gå, protesterade han högljutt. Så det kändes som han kommer att trivas där!

Varken jag eller Robert har gått på dagis, så det kommer bli nytt för oss alla tre.
Jag kommer ihåg när jag började lekskolan.
Då var man runt sex år.
Det tyckte jag var roligt iallafall. Och så social som Leon är (brås på sin mor...hihi), så kommer dagis bli jätte bra hoppas vi!

Här är en liten blid från lekskolan jag gick i när jag bodde i Ljungskile.



På fotot :
Längst upp till vänster - Magnus Olsson, Åsa Ponthinder, Jörgen Björk
Mitten - Markus Westdahl, Anna (fröken), Jenny Åhrberg, Martin Burrows, Carl Bräutigam, Elisabeth, Magnus stömberg, Asta(fröken), Daniel
Längs ner - Jonas Åberg, Sara Ploman, Kristina, Sara Westbring

* Ursäkta om jag inte kommer ihåg alla efternamn och stavningar, men jag kommer iallafall ihåg er alla :)*

Roligt m scanner - nostalgi skapas...

För några år sedan fick jag och Robert en scanner/kopieringsmaskin av mina föräldrar i julklapp.
Tack!
Tyvärr har vi varit så lata, för nu har vi äntligen fixat till så det går att scanna.
Bättre sent än aldrig...

Så nu har jag börjat scanna foton hej vilt. Gud, vad roligt.
Hittade mitt gamla album från när jag var liten.
Scannade in lite bilder, och vips... nu kan ni oxå få se dem!

Så här kommer lite bilder från när jag är liten.
Har oxå lagt in bilder på Leon i ungefär samma situationer jag befinner mig...
Likheten finns där.... :)


Mitt första kort som tagits. Passfotot från Indien.



Första kortet på Leon på BB i Trollhättan.



Jag leker i köket hemma i Ljungskile.



Leon leker hemma på Bangatan.



Jag leker i sandlådan. Måttligt road...



Leon leker i sandlådan m sin kusin Agnes.



Jag badar i en hink... man tager vad man haver...



Leon badar i poolen, fast i duschen.... inomhuspoolen...


Ja, lite roligt är det ändå med gamla och nya kort.
Ännu roligare är det ju nu, när man har en scanner och kan visa korten för er oxå.


Leons 1-års firande i bildversion...

Här kommer lite bilder hur Leon firade sin 1-års dag.


Leon får presenter till frukost m sång och tjohej...


Leon i sin nya hatt och sina nya tofflor...


Leon kalasklar...


Leon o Lill-William


Leon o Stor-William


Leon m Elvis, Casper och Minna


Minna o Leon matchar varandra...

Här är även de tårtor som jag bjöd på... hemmagjorda faktiskt...




Kalas i dagarna tre...

Nu har det hänt!

Nu är Leon 1 år.
Tiden bara rinner iväg.

Vi hade kalas för honom i dagarna tre...

Första kalaset var på söndagen. Släktkalas!
Hela släkten var samlade. Leon fick massa fina presenter.
Några mer högljudda än andra...
... som gräsklipparen som låter över hela byggden.
Massor av fina kläder också. Ja, han fick väldigt bra och fina paket.
Sedan bjöds det på hemmagjord tårta samt en finsk pinne till kaffet.

Kalas nr 2, på måndagen, började ju redan på morgonen med sång och ännu mer
presenter. Det var ju faktiskt idag han fyllde...
Jag och Robert firade honom till frukosten och tog ton och sjöng så det stod härliga till.
Han fick kläder och leksaker.... det var ju det han ville ha!!!

Sedan på dagen fick han besök av Lill-William.
Av honom fick han ett jätte fint Nalle Puh-tåg, som går hela dagarna.

Senare på kvällen kom Stor-William och hela hans familjen. Av Matilda och William fick
han massor av saker. En boll, ett pussel och två jätte fina tröjor.
Sedan gick hela kvällen ut på att leka. En liten paus för korv m bröd, men sedan var det lek igen som gällde.

Efter detta var Leon helt färdig och redo för sängen direkt. Det behövs ju hämtas nya krafter för nästa dag...

Kalas nr 3 var det barnkalas som gällde. Hans lekkamrater och mammorna var bjudna.
Sex barn och sex vuxna blev vi i slutändan...
Man kan säga att det kryllade av människor i lägenheten, men gick väldigt bra.
Leon fick åter igen massa leksaker och kläder. Han var supernöjd!

Sedan bjöds det på smörgås, plättar, tårta och dricka. Ballonger och hattar fanns också med.
Leons första barnkalas!
Även denna kvällen blev det pang i säng. Nu får det vara nog m kalas för ett tag... säger mamma...!



Ps. Lite kort kommer senare för er som vill se....

Dålig bloggare...

Ok, jag erkänner.
Dålig bloggare!

Förlåt. Mer kan jag inte säga...

Så nu var det klart.

Idag var vi på 1-års kontroll på BVC m Leon.
Jösses... 1-års kontroll.
Det är alltså snart 1 år sedan jag var på BB.
Snart 1 år sedan jag fick ett litet mirakel brevid mig.
Snart 1 år sedan jag och Robert fick uppleva vårt lyckligaste ögonblick i vårt liv.
Herregud, vad tiden går snabbt...

Det har hänt supermycket på ett år.

Jag har jobbat lite och då menar jag lite i två bemärkelser.
Mammaledig och 20%...
Vi har flyttat.
Robert har börjat läsa på komvux.
Leon har gjort 1000 saker från att varit ett litet knyte till att växa sig stor och lång och springa omkring hejvilt.

Alltså på måndag är den stora dagen.
Leons första födelsedag.
Den kommer att vara i tre dagar.

På söndag är det kalas för släkten.
På måndag är ju hans riktiga födelsedag!!!
På tisdag är det barnkalas.

Ja, nog kommer han bli firad allt....

*

Har faktiskt varit ute och införskaffat oss en ny dammsugare till Robert..
Vår förra gick sönder.
Eller... man kan säga att den köptes till Robert, jag använder den och Leon hjälper till.
Men i helgen ska faktiskt ägaren till den, inviga den...

Kram på er tills vi hörs nästa gång!


Roberts dammsugare


Leon hjälper till...


... även med disken.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0