Fru Sara Gidlöf - mamma till Leon !!!

Imorgon fredag, är det som vanligt babysim för Leon.
Robert hoppar över det och jag förstår honom. Han kommer hem just då, efter tre långa nätters jobb.
Kanske inte bästa tiden att bada och dyka då. Det får bli en annan gång för hans del.

Vi ska också stor-städa.
Låter väl trevligt och harmoniskt på en fredag eftermiddag/kväll. Man kan säga att tiderna förändras...
Men städa behövs det och på lördag ska vi ha fint och trevligt besök av våra fina och trevliga vänner Anna och Peter samt Lisa och Magnus. Då får det inte finnas damtussar i hörnen!

(Egentligen är det alltid så att man städar innan det kommer gäster. Även om det inte är så smutsigt, kommer damsugaren fram ändå. Tur att man har gäster emellanåt, så man får städat och damsugit...)

På lördag ska Leon vara ute hos sin mormor och morfar i Ljungskile.
Leon gillar att bli uppassad och omhändertagen av våra far- och morföräldrar. Det beror säkert delvis på att han tidigt sov över och lärde känna dem ordentligt, så det är inga problem alls. Det är jätteskönt.

Leons mamma och pappa ska ränna på Mortens igen. Uddevallakassetfestivalen hägrar. Lördagen ska bli trevlig med musik, underhållning och massor av vänner på ett och samma ställe. Perfekt!

Just nu är det en liten gnäll-Leon vi har att göra med.
Men det gör inget. Han är ursäktad, för han har precis fått sin första tand.
Sin allra första tand!
Det värker nog en hel del och ser ut att klia. Inte konstigt man blir lite gnällig då.
Stackars lilla Leon.
Men under all denna "smärta" kan han allt klämma fram ett leende då och då,
det gör att man glömmer lilla gnäll-Leon.

Inte nog med det.... vi får nog stå ut med en liten gnäll-spik ett tag till,
för tanden brevid är redan påväg...!

Idag vill jag flytta.
Grannen under står för vår dåliga lukt i lägenheten.
Kan inte vistas i vardagsrummet.
Känns just nu som vi bor i en tvåa.
Stackars lilla Leon.

Är det någon som har en lägenhet över....?

Nu bloggar jag för min man.
Personligt till honom.
Idag jobbar du.
Imorgon åker vi till Skåne.
På lördag är vi fortfarande söder ut.
På söndagen.... äntiligen kommer vi hem!

Saknar dig redan.

Undra hur många SMS, telefonsamtal och tankar det blir.
Oändligt många.

Folk tycker säkert vi är töntiga som gör så stor grej av att vi är i från varandra itvå dygn.
Men det är ju du och jag...
Vi gillar inte vara ifrån varandra.
Så är det bara, hur töntigt det än må vara.

Vi är trygga när vi två är tillsammans. Känns bra.
Jag är lyckligt lottad.

Tack för det Robert!

Drömmar är och förblir ett mysterium.

Själv kommer jag ihåg mina drömmar väldigt tydligt.
Ibland känns de tillochmed nästan som verklighet.
Därför är jag extremt mörkrädd och har varit det sedan jag var liten.
Första mardrömmen som jag kommer ihåg var efter att jag tjuvkikat på filmen Fåglarna av Alfred Hitchcock.
Livrädd vaknade jag mitt i natten och var jätterädd.

Jag har även drömt om att jag har blivit uppfinnare.
I drömmen har jag uppfunnit något som "alla" behöver och jag har lösningen på det mesta.
Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt alla detaljer när jag vaknar. Oftast är det själva uppfinningen som är lite diffust...

Har även drömt att jag blivit jagad och biten av en stor björn. I drömmen säger jag till mig själv att jag inte vill drömma mer, utan vill vakna, men jag fortsätter drömma vidare, tills björnen har kommit i kapp mig och tagit ett stort kax av min arm. Vaknar med ett ryck och har fruktansvärt ont i armen. För en sekund tänker jag...
- Var det en dröm eller verklighet?

Tyvärr har jag fått gå in till Leon några gånger på förkvällen när han har somnat. Då har han skrikit och drömt. Mardröm när man är 5 månader... inte roligt! Stackars lilla Leon.

Ja, drömmar är ett stort mysterium.

Go natt och sov gott. Nu ska jag sova lite och se vad för drömmar det blir i natt...

Detta är denna långa, jobbiga och dåliga perioden Robert jobbar.
Dvs han jobbar tre nätter i rad, ledig två och jobbar sedan ytterligare en.
Inte nog med att han jobar och att jag och Leon är tvugna att sova själva.
När han har jobbat sitt långa tröttsamma nattskift, är han ju tvungen att sova på dagen för att orka jobba sitt nästa skift.
Så när han jobbar lördag, söndag och måndag samt torsdag, går även tisdag och fredag bort i sovtimmar.
Tråkigt för oss alla.

Man får egentligen inte lov att klaga, utan man ska bara "vara glad" för att man har jobb idagens läge, men jag måste ändå säga att det finns gränser. Man klarar inte av att jobba under dessa förhållanden hur länge som helst.
Det är inte bra för någon.

Men, men vi får väl hoppas att det inte "varar forever". Jag och Robert (speciellt Robert) hoppas ju på en lösning varje lördag kl 14.... måtte dessa kusar springa rätt någon gång....!

För mig gäller det alltså att försöka hitta på något för mig och Leon att göra, när Robert sover ikapp de timmar han varit vaken.
Alltså gäller det att försöka boka upp något varje dag.
Idag, söndag, var vi och firade min bror. Han fyller egentligen 21:e, men vi tog en kopp kaffe och bulle idag istället.
Grattis brorsan!
Imorgon, måndag, är det öppna förskolan som är inplanerad. Vi får väl se vad som händer och vad vädret säger.
Tisdag ska jag och Leon hälsa på Rita och Bengt. Det gillar Leon. Hälsa på kossorna och sådant....
På onsdag är Robert ledig!!!!! (= grabb-dag)

Vi får väl se vad slutet av veckan har att bjuda på....
... fredag - söndag är det iallafall Skåne som hägrar för mig och Leon.

Nu äntligen har jag äntligen fått min nya mobil.

Men det var ju inte smärtfritt direkt. Först fick jag ju skicka tillbaka den.
Sedan fick jag lösa ut den kontant, även om jag specifikt beställde den via faktura.
Inte nog med det, det var sååååå nära att jag inte fick upp batteriluckan. Men efter många om och men, krafter  och svordomar, fick jag äntligen upp den.

Så nu sitter jag nöjd med min mobil och väntar på samtal....

.... så ring gärna om ni inte har något för er!

Varför kan det inte bara fungera...

Beställde ju en ny mobil.
Tyvärr fungerade den inte. Typiskt!
Får göra en reklamation. Typiskt!
Får vänta extra länge. Typiskt!

Varför kan det inte bara fungera...

Idag var jag och några nyfunna kompisar med våra barn på Emaus.
Vi tog det stora och starka beslutet för några dagar sedan att vi skulle
vara nyttiga och gå av oss lite onödig vikt och spara pengar på egen
medhavd fika och bege oss till Emaus.
När vi kommit halvvägs uppför Kapellebacken (och för er som inte vet,
så är det en brant, brant, brant backe...), funderade vi på vems idéen egentligen var....

Nåja, när vi väl flåsat oss upp för hela backen, kände vi oss ganska duktiga ändå.

Vi började besöket med att hitta ett bra fikabord. Vi fann ett i solen, vid en lekplats där
det helt idylliskt gick getter helt lösa. Så vi började packa upp vårt fika vi hade med oss
och allt började bra. Sedan förvandlades idyllen till en mardröm. Iallafall för oss
som har "get-skräck". Den s.k gulliga lilla geten attackerade oss och vårt fika genom
att hoppa upp på vårt bord. Tre mammor skrek högt av rädsla. Livrädda flyttade vi oss
till ett nytt bord, med tro på f-n, men geten hittade oss där också. Så fikan blev en liten
kopp kaffe, en halv äten macka plus massa vrål och skrik...
- Hjälp, ta bort den galna geten!

Som tur var var det dags för Leon att äta, så vi kunde fly in i ett rum där de hade micro
och bord m bänkar, där vi i lugn och ro kunde mata våra barn iallafall.

Sedan var det dags att gå hem! Så det vi såg av Emaus var en fikaplats, ett fikarum och en galen get!

Ja, ja trevligt hade vi iallafall och dagen var full av skratt åt både det ena och det andra.



Här är Jolina med sin mamma Emelie.



Här är Linn med sin mamma Mikaela.



Här är Leon hemma efter en nöjd och händelserik dag på Emaus med sina vänner.

Idag har jag beställt en ny mobil.

Den jag har nu har börjar spöka.
Den kör liksom sitt eget race... stänger av sig
när den själv vill, letar upp kontakter i telefonboken
hipp som happs, tar inte emot alla meddelande...
med andra ord, den spökar!

Nu har jag varit väldigt klyschig och beställt
en röd/rosa. Jätte fin.



Hoppas den är bra också....!

Sitter framför vår nya TV...platt-tv!

Tänk vad man kan bli glad över nya saker.
Andra tänker säkert att man är helt knäpp som kan
bli så glad för sin nya tv. Särskilt de som har ägt en
platt-tv sedan 100 år tillbaka.
- Inget märkvärdigt, var och varannan person har ju
platt-tv.
- Inte vi. Inte förrän nu iallafall. Jätte stort i fam Gidlöfs hem. Eller iallafall för lilla mig...!
Nu kan jag sitta och kolla in mina serier med skarpa färger
och kanonbra ljud! Jippi!

Eftersom platt-tvn kom in i hemmet, samtidigt som vår
gigantiska lampa jag hittade på ikea, fanns det ju inget
annat val än att möblera om.
Väldigt nöjda blev vi med resultatet. Ett helt nytt rum blev det.
Bara genom att flytta runt lite och byta plats hej vilt...

                                  *

Leon är 5 månader idag. Lill-killen växer....
Vi började ge honom smakportioner till honom
för en månad sedan. Det är starten på "riktig" mat,
istället för mjölk.
Smakportioner finns i olika smaker som potatispuré,
moröttspuré, majspuré. Finns även efterrätter som te x
mangopuré. Ja.... burkarna heter olika, men smaken
är den samma. Fast mangopuré är lika gott för de vuxna
som för barnen.
Leon är jätteduktig med att äta. Det finns ingen hejd på
matintaget (troligtvis kommer det från hans pappa, han gillar också mat...).



                                                       *

Igår kväll var jag hos Maria och spelade poker. Vi är ett gäng tjejer som spelar
poker och dricker vin samtidigt som vi tjötar en hel del. Pratar 90 %, spelar poker 10%......
Trevligt iallafall.
Vi brukar vara fem stycken annars, men två kunde inte, så det var jag, Maria och Sandra.
Maria hade även bjudit in en gästspelare, Lotta, som också fick vara med och
dela vårt kaos. Den lyckliga storvinnaren av potten som bestod av 80 kr togs hem av
den lyckliga och stolta spelaren Sandra. Grattis!
Tack för maten Maria och även tack för overallen till Leon....!

                                                         *

Over and out!

Nu har Robert blivit lite friskare, så nu tar vi friska tag i vårt vardagsrum.
Ommöblering!
Robert har fått mitt fulla förtroende för att köpa en platt-tv till vårt hem.
Man kan säga att jag styr och ställer när det gäller möbleringen i vårt hem.
Men nu har jag lagt inköp av en ny tv helt i min mans händer.
Har inte ens varit med och kollat. (Ovanligt för min del...)
Det kommer bli jättebra...
Jag bestämmer ju hur resten av hela rummet ska se ut.... ;)

Ps. Kort på Leon kommer inom kort... i det nya vardagsrummet kanske... vid platt-tvn kanske...

Robert frågade just mig...

- Är det pinsamt att gå och lägga sig nu?
- Ja, svarade jag, eller nej... jag ångrar mig. Vi är ju ändå småbarnsföräldrar.
Något att skylla på.

Det är fredag kväll och klockan är 22.15.

Så för er andra där ute, som ser hela fredagskvällen med öppna ögon...
... God natt och hoppas ni får en trevlig kväll!