Mayleons första klädesplagg...
klädesplagg. Det fick vi i julklapp av vår
kära granne Sampa och Carro.
Cool va.....
... the 70´s is back...!
Jippi.... en ny damsugare
Jag som är personen som gör att postorderföretagen
överlever, har gjort ännu en beställning.
Denna gången är det en trådlös damsugare från
Electrolux som är den beställda varan. Det ska bli
intressant att se om den fungerar så bra som reklamen
säger. Dessutom har jag själv beskrivit den som ett
slags mirakel för Robert, så han skulle tillåta mig inhandla
den.
- Nu Robert kommer det bli mycket enklare att städa....
Allt kommer gå SÅÅÅÅÅ smidigt.
Så det är väl första gången i mitt liv som jag ser fram emot att damsuga!
Mayleon...
så personlig betydelse. Olika för olika personer.
Jag och Robert har diskuterat en del namn nu när
vi har en liten "joker" att tänka på. Måste säga att vi
inte har haft sådana jätte problem, utan kommit fram
i lugn och ro med ett pojknamn och ett flicknamn vi
tycker är fint.
Pojknamn har vi LEON som förslag.
Flicknamn har vi MAYA som förslag.
Det känns jättebra. Eftersom vi ännu inte vet vad för
kön det blir, kallar vi "jokern" för ett sammansatt namn av
de båda förslagen...
... då blir det Mayleon!
Så lilla Mayleon har ett litet provisoriskt namn än så länge.
Vissa säger ju att när man får se sitt barn för första gången,
kanske man inte alls väljer det namnet man funderat på, utan
något helt annat... (som Knut eller nåt...)
Vi får väl se vad det blir i slutändan...!
-Vad blir det för mat idag...?
- Vad blir det för mat idag?
Att det ska vara så svårt att bestämma detta varje dag.
Fantasin om varierad kost, känns långt borta.
Det märker man speciellt när man är iväg och handlar...
... samma inköp varje gång. Man skulle tillochmed kunna
ha samma inköpslista för varje gång.
Sedan är man väl lite bortskämd med att det helst ska gå
fort, inte vara för dyrt och gärna JÄTTE gott. Okej, det må hända,
men hur ska man lyckas med det VARJE dag?
Igår "flippade" jag och Robert. Jag jobbade sent, och ingen av oss
kände för att ställa oss och försöka komma på någon middagrätt
som vi kunde äta. Så då tog vi den lättaste utvägen... pizza!
Det kändes jätte gott. Inte bara för att det var pizza, utan för att man
slapp röra till det i köket, slapp tänka på något annat än att välja
vilken av de 40 sorterna man skulle ta.
Så var den dagens maträtt löst... nu är det bara resten av veckan kvar...
... undra vad Robert ska göra för mat idag...???
*
Förresten, ni som inte var på Mortens i söndags missade något...
Det var kanonbra!
Roligt folk, bra musik och lagom sent (för den som skulle jobba dagen efter).
Vill ge en eloge till Wallin som annordnat detta evenemang. Jätte bra jobbat!
Mitt förslag skulle bli att utse Wallin till musikansvarig för Mortens Krog...
...då blir det drag minsann...!
*
104 dagar kvar....
Idag enl min graviditetskalender står det följande:
Jag har varit gravid i 176 dagar av 280. (63%)
Jag befinner mig i min 6 månad av graviditeten.
Just nu befinner jag mig i v. 26
Kvar till förlossningen är det 104 dagar.... *pirr i magen*
.... och just nu ser jag ut så här...
(Kim... fatta själv... en elefant!)
Ett SMS som fick mig att le och längta....
Det var från min vän Jocke R. Så här löd det:
"Igår em föddes våran pojke!
3680 g och var 49 cm lång.
Alla mår bra och vi är är trötta o glada.
:-) Tina och Joakim"
Tänk när jag får skicka runt ett liknande SMS till mina vänner....
..... jag längtar dit!
Grattis Tina och Jocke!!!!
Kanske en björn...eller en katt...
Jag skulle vilja säga en björn.
Jag älskar nämligen att sova, vila eller vad man nu kan kalla det.
Så fort jag får tillfälle, så lägger jag mig gärna ner och vilar.
Och har dessutom ingen tid att passa, faller jag snabbt in i en djup sömn.
Oftast på min lunch, går jag hem och äter. Finns det
då lite tid över att spendera, lägger jag mig gärna ner
en stund på soffan... och vips...*snark*!
Det har tillochmed hänt att jag tagit en lång sovmorgon,
och då menar jag lång... fram till kl 13. Sedan har jag ändå kunnat
ta mig en liten "powenap" på eftermiddagen/kvällen, för att
sedan utan problem somnat in för natten... icke normalt...
Nog för att man skulle behöva lite skönhetssömn, men hur ful är jag egentligen...?
Därför känns det som jag skulle kunna varit en björn i mitt tidigare
liv. De går ju i ide på vintrarna, och det hade passat mig utmärkt!
Om ni skulle frågat min man, skulle han hävda att jag var en katt innan.
Jag älskar att krypa upp i hans knä, och snäll som han är, så kan
han klappa mig över håret i över en timme (och då överdriver jag inte),
och jag bara njuter och njuter...
...kanske tillochmed spinner lite...
Dear Mr President...
Lyssna på detta budskapet.
Vissa ser det inte andra ser....!
Bordshockey, ett rent nöje...
Lisa, Magnus, Ulle och "Märda". Med var också
lilla William.
Vi skulle kolla handbollen tillsammans, så vi slog
oss ner allihopa i vår soffa, med bordet uppdukat
med massa snacks. Drickat för oss alla varieriade
alltifrån öl, rödvin, alkoholfritt mousserande och välling...
Handbollsmatchen i sig var väl ingen höjdare direkt.
Frustrationen i soffan var hög.
Efter matchen, bestämde vi oss för att ordna en egen
liten turnering iform av bordshockey. Vi har nämligen
införskaffat oss ett hederligt bordshockey från Stiga.
Nostalgin för oss alla steg, och så fort man satte sig
vid spelet, var det på allvar!!!
Vi kan ju nämna att tuneringen var upplagd att alla skulle
möta alla, och sedan fick vinnaren poäng för sin vinst. Resten
av uträkningen skötte den ansvarige för resultatidéen. Det
slutade med att "Märda" vann, och Lisa kom tvåa.
Sist (och allra minst) kom jag... inte det minsta förvånad...!
Ett tips för er som inte har ett bordhockey spel...
Köp ett, eller kom hem till oss...
Ett perfekt och roligt spel för alla olika personer, i alla olika
åldrar och alla olika tänkbara tillstånd man kan finna sig i.
Finns bl a på Claes Ohlson för en billig peng!
Min man, en äkta man....
Han kom hem med blommor till sin fru, bara så där...
Utan någon speciell anledning,
Utan en "hint" från mig,
Utan tvång,
... utan bara för han älskar mig. Och det gör han till en riktig man och äkta make!
Tack älskling!
Pannkakor m sylt och iskall mjölk...
Något som är riktigt njutbart och gott, fick
jag och Robert avnjutna igår...
... svärmors hemmalagade pannkakor!
Robert hade nämligen köpt sig två par
jeans, som var för långa. Så han ville ha
hjälp med att lägga upp dem till rätt längd
för honom.
Tyvärr har han gift sig med en person som
inte har varit så nära vän med sin symaskin...
Jag kan väl på sin höjd lägga upp gardiner
med en enkel raksöm. Fast för mig är ingenting
enkelt när det är kopplat till sömnad.
Kommer ihåg i syslöjden man hade i skolan.
Då gick det en hel termin, och resultatet blev
en lång, och då menar jag lång... färgglad halsduk i olika färger.
Har fått en symakin av min mamma när jag
flyttade hemifrån. Det är mer utlånad än utsliten.
Därför blev Roberts mamma tillfrågad om hon
kunde hjälpa sin son att lägga upp hans jeans,
eftersom hans odugliga fru inte har en susning
om hur man gör. Det är ju inte bara att sy... det ska bli bra också!
Så eftersom vi skulle ut och lämna jeansen för
uppläggning, så blev vi även bjudna på middag...
... därav pannkakorna. Hemmalagade. Rykande färska. Lagom stekyta. Sylt. Iskall mjölk... Kan det bli bättre..!?!
Okunskap...
okunskap. Alla kan ju inte veta allt...
Men jag reagerade mycket på en händelse
som inträffade igår på jobbet. Och den byggde
på okunskap!
Det kom in en familj som bestod av mamma,
pappa och deras två barn. Ena barnet var 4 år
och det andra var 7 år. När de kom in genom
vår entré, fick de se oss som jobbar. Då pekar
sjuåringen på mig och säger till sina mamma:
- Titta mamma, här jobbar en neger!
Mamman hyssjar barnet, och säger med låg röst
(fast tillräckligt hög röst så jag hör):
- Tyst, sådant säger man inte högt. Hon kan ju inte hjälpa det...
Hmm, tänkte jag, stackars människa. Det första som
dök upp i mitt huvud då var OKUNSKAP!
Visst känns det kränkande när någon säger sådan ord
om en, speciellt när de inte har en aning vad de pratar om.
Det är väl inte första gången i mitt liv jag hör någon ta till ord
som "neger" eller "svarting" om mig, men man tar åt sig på
olika sätt beroende på hur orden framförs, eller i vilken situation
personer använder det på. Vanligtvis och oftast brukar jag inte
ens lägga ner energi och bry mig om det, men nu när detta
barnet sa det, som om det var hur rätt och naturligt som helst, så
reagerade jag ändå.
Vad kommer vårt barn få höra i framtiden?
Här kommer ett utdrag ur en text som jag tycker är väldigt träffande...
"okunskap, när man inte riktigt vet är det så skönt att ta till lite
okunskap, kan förvandlas till fakta om man bara vill ja
okunskap, en iskall fasad när man är ensam och rädd"
(ur Låten Okunskap med Svenska Akademien)
Min helg i stora drag...
I fredags gjorde jag absolut ingenting...
Robert jobbade natten från kl 20 till kl 09
följande dag.
Så för mig kändes kvällen som en väldigt
fantasilös fredagskväll.
Lördagen däremot var väldigt trevlig och
rolig. På kvällen var vi bjudna på överraskningskalas
för Märda, som fyller 40 år.
Innan dess gav jag mig ut en snabb sväng till
Torp (inte så roligt). Där fick jag köpt en del
saker som vi behövde, och tyvärr finns det bara
att köpa på Torp. Eftersom jag inte är så förtjust
att åka dit, så passade jag på att kolla i nästan alla
affärer, ifall det var något mer som jag skulle ha, så
kan jag undvika det stället på ett tag.
Därför var jag inte hemma förrän kl 15. Det var
perfekt, för Robert behövde vila sig efter sitt långa
nattpass, och jag fick spenderat lite pengar, som
jag är så bra på.
Klockan fem var det dags för Märdas överraskningskalas.
Då "kidnappade" grabbarna honom, för att ta med honom
på en paintball upplevelse...
Vi tjejer samlades hemma hos Ulle och Märda och
kollade på när Ulle lagade maten som skulle serveras
senare på kvällen... Flygande Jakob... Mums!
Sedan var det dags att hämta hem födelsedagsbarnet (snart 40, men ändå alltid ett barn...),
för att sedan fortsätta med kalaset hemma hos dem. Där
severades dryck och Ulles goda mat samt sång (ja må han leva...),
historier, paketöppning, tjo och tjim hela natten lång.
När klockan blev framåt 02.30, kände jag mig lite trött, och
som tur är har jag inte så långt hem, så då sa jag tack och god natt för min del....
På söndag blev det inte många "knop" gjorda. Hann ändå
hälsa på min kära farmor och farfar på ett "kafferep". Annars
var det hämtmat och film som styrde söndagen i helhet.
Även om det känns som jag nästan inte gjort någonting i helgen, sitter jag redan här och det är måndag...
Dagens Boktips...
Måste bara rekomendera en bra bok!
Något fattas i vårt hem... Off course... Boken med alla Thåströms
texter med ackord till, som han har gjort mellan 1922-2007.
Ett måste i varje man och kvinnas hem. Iallafall för dem som gillar Thåström.
Sitter här och läser boken, och har liksom fastnat i en egen liten värld, i min perfekta värld...
Boken innehåller alla hans texter, vilket jag tycker är helt fantastiska. Måste erkänna att jag
inte har sjungt rätt på alla ställen... nu när jag har texterna framför mig, svart på vitt, så är
de ännu bättre. Vilken låtskrivare!
Även för den som kan spela instrument, har de längst ner på sidan skrivit ut ackorden, så
musikkunniga folk ska kunna spela med, utan att behöva ta ut ackorden själva. Eftersom
jag själv inte spelar något instrument (bra), får jag utnytjja mina vänner till spelandet. Hoppas
Robert övar och övar på sin gitarr som han fick i julklapp, så kan vi kanske dra en liten låt
tillsammans någon gång i framtiden.
Det är också en hel del snygga kort och det är alltid roligt att kolla på kort från olika epoker.
Speciellt när korten innhåller Joakim Thåström... eller hur Anna Å...?!!!!
Boken är snygg - väldigt snygg. Själv har jag satt upp den på väggen.
Så där har ni... Dagens Boktips!
Nu har vi "dansat" ut julen för i år...
av året förvaras i källarförrådet. Nästa gång man tar fram
den, har man redan glömt vad som finns där.
Det känns alltid lite vedmodigt att ta ner julpyntet, tycker jag.
Jag gillar ju när rummen lyses upp i den gråa och mörka
kvällstiden. Det är ju det lilla ljus som tillför oss under denna
period av året. Inte ens snö finns det som kan lysa upp lite...
I år tyckte jag ändå inte det kändes så farligt, utan nästan en
liten lättnad kom över mig. Eftersom det ändå ska ner, så är
det lika bra att få det gjort.
Jag tog tillfället i akt att beställa lite nya inredningsprylar från
postorder (det gillar inte Robert, för det har en förmåga att springa
iväg ekonomiskt), men jag måste ju fylla ut tomrummen efter ljus-
stakar och dyl.....
Ja, ja nu är julstöket över för våran del, och nästa projekt att förändra
kommer väl bli pokerrummet. Tyvärr har vi ingen fyrarums lägenhet,
så pokerrummet förlorar sin kamp, och istället blir det ett barnrum.
Men jag lovar dig Robert... får vi någon större lägenhet i framtiden, är
det pokerrum som står överst på listan. LOVAR!!!!
Nojja...?
- Vad menar du med det?, undrar jag tillbaka, samtidigt som jag
tar fram glass från frysen och lägger upp ett stort lass på en tallrik.
Sedan fyller jag på med fruktcoctail från kylen och maränger från
skafferiet. Mer i efterrättsväg hittar jag inte.
Klockan är 21.30 på en vanlig onsdagskväll.
- Jag är ju bara lite sugen på något gott...
"Blom-testet"...
Var inne och tittade på Malins blogg, och såg att hon hade gjort ett test... What Flower Are You?
När jag gjorde detta test, visade det sig att jag var en Solros (Sunflower)
Sunflower:
"When your friends think smile, they think of you.
There is not a day that goes by that you can´t find
somthing good about the world and your fellow human."
That´s me!!!
Om ni själva vill göra "blom-testet", ni då gå in på Malin P:s blogg
via min, och göra testet där. (Jag är nämligen inte så "haj" på datorer, så jag kunde få upp det på min sida).
Testa ni också....
Måndag, första dagen på jobbet i år...
länge för mig. Jag har inte jobbat sedan
den 21:e dec förra året....
Det märkte jag när jag kom till jobbet och
skulle gå in genom dörren... koden... hur var
den nu...?
Vi har väldigt många koder och lösenord på
jobbet. Att man kommer ihåg alla dessa koder.
Det är ju inte bara på jobbet, utan det känns som
det mesta kräver koder eller lösenord för att
kunna använda.
Det positiva jag såg i att jag faktiskt stod utanför
dörren på jobbet i ungefär två minuter, för att lista
ut koden till dörren, är att min semester från jobbet
hade verkligen fyllt sin funktion. Inte en tanke på
jobbet när jag var ledig!!! Det är en bra semester.
Sedan tog det ungefär två timmar, sedan var man
tillbaka i de gamla jobb-rutinerna... så nu är det bara
att jobba, och sedan se framemot nästa semester...
Madelene kom in på jobbet. Hon var så snäll och hade
med sig en kofta som jag skulle kunna ha och värma
min mage med, eftersom den i vanliga fall hade varit
förstor på mig. Tack!
Vi tjötade lite, och sedan önskade jag henne trevlig resa.
Måste erkänna att jag är lite ...(mycket) avndsjuk...
Hon och Peter ska nämligen till Thailand i tio dagar. Trevlig resa!!!!!
Själv stannar jag här i Sverige med bortsmält snö, regn i luften, mörkt och nollgradigt....
5 års-jubileum...
Vi har spenderat dessa 5 år tillsammans som ett
par, och det är något stort för mig och känns helt
underbart. Något att fira!
På dessa fem år har vi hunnit med att flytta ihop, bytt
lägenhet två gånger. Vi har förlovat oss utomlands i
Saharaöknen, Tunisien och har även ingått äktenskap
med varandra. Efter det åkte vi på smekmånad (eller
för våran del smekvecka...) till Egypten. Vi har även varit
på festival ihop och åkt på skidresor tillsammans.
På fem år har vi hunnit göra en hel del ihop, och jag
känner mig självsäker och lycklig som bara den.
Befinner mig just nu i en skön och tillfredsställd del av mitt liv.
Bor ihop med en make som jag älskar, har ett trivsamt jobb
med bra arbetskamrater. Omringade av vänner som jag
tycker om att spendera tid med, eller bara känna vetskapen
av att de finns. Min famlilj mår bra och finns där alltid när jag
behöver dem.
Därför känns det nu helt underbart att jag själv snart ska bli
mamma, och skaffa mig min lilla egna familj. Känner mig säker
med mina val i livet de senaste fem åren. Har väl gjort val innan
dess också, men just dessa fem år ihop med Robert är de bästa
i mitt liv.
Så detta kommer vi fira genom att gå på bio och se filmen Arn.
Sedan har vi bokat bord på Mortens för att intaga en härlig supé... och fira våra fem år ihop!
Lunch på "Norra"...
Skrev ett långt och trevligt inlägg, som jag ville dela
med mig av till er där ute.
Då strejkade sidan. Typiskt! Jag skulle precis gå tillbaka
och spara och publicera inlägget efter att jag förgranskat
det... STREJK!!!!
Jag kom inte tillbaka till sidan, och jag försökte på alla
möjliga tänkbara sätt, men det slutade med att hela
inlägget raderades. Fiasko!
Så nu tappade jag sugen på att skriva helt och hållet...
... men kan ändå inte låta bli...
Jag ville bara Tacka Madelene för ännu en trevlig lunch. Vi
åt lunch på "Norra". Det är gamla Restaurang Everts och
ligger på Norra Drottninggatan. Men för vi "coolingar" säger
vi "Norra".
Det är alltid lika trevligt med våra luncher, som vi försöker
göra så ofta vi kan. Då kan vi både kombinera trevligt sällskap,
god mat, lite "skvaller" ... det som behövs i livet.
Så vårda era vänner och njut av deras sällskap... varför inte göra det över en lunch, så blir man både mätt och glad!
Jaha, då var det ett nytt år igen...
Jaha... nu är det alltså år 2008..!
Ok, vad händer nu då? Någon skillnad just idag?
Har ännu inte haft chansen att skriva datum, där jag är
tvungen att använda ?/?-2008...
Hmm... så egentligen känns det inte så himla annorlunda,
om det inte varit för att man som människa firar in det nya året
med pompa och ståt. Inte alla, men väldigt många...
Själv firade jag nog min första nyår i helt nyktert tillstånd som vuxen.
Helt ok... det var tillochmed (är det så man ska skriva språkpolisen..?)
riktigt trevligt.
Vi hade ordnat middag hos oss i goda vänners lag. Fint uppdukat
och maten bestod av tre-rätter sammanlagt. Alla gäster var på
ett eller annat sätt involverade till den lyckade och njutningsbara nyårssupén.
Vi hade även lite underhållning och fler gäster dök upp efter hand.
Tolvslaget var för mig lite förvirrat, för jag hade ingen klocka själv, utan
fick förlita mig på alla andra om tiden. Det var olika bud hela tiden, så
tillslut började jag och Anna att själva räkna,... fem, fyra, tre, två, ett...SKÅÅÅÅÅL!
Det var nog någon minut efter det riktiga tolvslaget, men det fungerade
utmärkt ändå.
Sedan fortsatte festen hemma hos oss igen, och det var full fart. Själv
gjorde jag en liten avstickare vid 02.00, för att hämta min bror och hans
familj på Kurveröd. Jag var ju nykter, så jag kunde ju lika gärna agera taxi.
När jag kom fortsatte festen en stund till men runt kl 03.30, flyttades festen
upp till vår granne, för att fortsätta där. Det passade oss bra, för min man
var trött och jag kände av hur väldigt nykter jag var i jämfört med de andra.
Men hade det inte varit för denna trevliga tillställningen, kunde man ju
inte skilja på 2007 och 2008...
Men nu är det bara för oss att flyta med och tillslut är det liksom helt naturligt
2008, och det går så himla fort så nu är det väl inte långt kvar till man känner
samma sak inför 2009...
Så passa på att njut nu år 2008, för det en gång tagit slut, kommer det aldrig tillbaka!
