Fru Sara Gidlöf - mamma till Leon !!!

Premiär!

Leon har varit ute på sin första båttrur i sin nya flytväst.
Den ägde rum i Ljungskile i en lite vit plasteka fylld med Agnes, Robert, Leons morfar och mormor och självklart Leon själv och jag...
Turen begav sig till Björkön strax utanför Ljungskileviken.
Det gick jättebra, förrutom att det började med att utombordaren faktiskt tog i botten pga lågvattnet... men annars gick allt smidigt, förrutom att ena åran gick av när Robert använde alla sina muskler rätt... men förrutom det så gick allt toppen!
Leon stortrivdes. Mycket att se och utforska. Och det gillar ju han.

Lyckat!

Nu har jag varit på Spa-helg m mamma-ligan.
En helt otroligt super-trevlig helg med många skratt och mycket sköna turer i olika pooler.
Vi besökte Vann, fd Lingatans hotell o konfrerens.
Det var väldigt fint och nybyggt. Kändes att de har lagt ner ett antal miljoner på detta. Spa-avdelningen var bland det bästa spa jag har varit på. Eller ja, nu har jag ju inte varit på så himla många spa, men några och tillräckligt många för att veta att detta var bra.
Supertrevlig miljö och massor av pooler i olika teman att välja på. Alla var med saltvatten i.
Det som var negativt...
- Varför ska det alltid vara så svårt att få en drink på ett spa???

Ja, ja, efter många om och men fick vi vår drink iallafall.

Sedan var det dax för behandling. Min var riktigt bra.

MEDIUM
Bara Vann Duo (en terapeut)
Varsin Floating á la Vann, samt varsin djupgående massage med varma lavastenar på kroppens baksida. En av er börjar med floating i vår Aqua Scape med ljusterapi medan den andra får massage. Efter halva tiden byter ni plats.

Så hette den behandlingen jag och Mari tog. Kanon!

Sedan var det tvårätter mat och dryck som vänta på oss. Servicen var väl inte helt bra, men det är inte det vi vill komma ihåg efter denna resa, så det hoppar jag över... men irish coffen var god...!

Jag och resten av gänget var iallafall jättenöjda över en så härligt rolig helg.
Så när den var klar var det bara en sak som fanns i våra huvuden... hem till vår små bebbar... nu med det samma!



Mamma-ligan har anlänt...



Emelie, Mari och Mikaela



Rebecca och jag

I måndags kom jag tillbaka till verkligheten kändes det som.
Plötsigt var man på jobbet igen kl 08.
Loggade in sig på datorn. Alla koder satt där i bakhuvudet. Tog inte lång tid att luska fram dem.
Kafferaster.
Luncher.
Sitt leende och papegoj-frasen:
- Hej. Vad kan jag hjälpa dig med idag?

Allt bara kom tillbaka som en dejavu...

Nu är det snart fredag och veckans arbetsranson är snart slut.
Helgen kommer.
Söndagen kommer med besked om att snart är det måndag igen...

Men när man kommer hem, eller stämmer träff på lunchen t ex, möts man av ett stort leende och skratt och pekande på allt som kommer i dess närhet... en liten Leon som man blir så glad av att se eftersom man nu får tillfället att hinna längta lite.
Härlig känsla.

Så för att se det positivt, ser jag fram emot att längta lite lagom...

Idag fick jag faktiskt en klump i magen för första gången på länge.
Tanken slog mig att det är sista dagarna jag är hemma och är mammaledig.
Nästa vecka börjar jag jobba heltid!
Tokigt värre... vad tiden bara springer fram. Nästan så det känns som den springer förbi mig ibland.
Tyvärr har jag känslan av att en vecka på jobbet, och sedan sitter man där och allt känns som vanligt igen.

Det är ju jätteroligt att Robert kommer få vara hemma m Leon så som jag har fått vara. Det är inte det jag vill ha ändring på.
Nej, jag hade trivsts som bäst att jobba två dagar i veckan, för samma lön som heltid... inte fel det inte...!

Men nej, tillbaka till verkligheten. Har man inget toppbetalt jobb som man har råd att vara hemma ifrån, så är det verkligheten man hamnar i. Och så är det bara.

Men ändå.... nästa måndag... *klump i magen igen...*

Ok, jag ska sluta klaga på mitt i-lands problem och istället de här två sista dagarna fokusera på mig och Leon. Försöka hitta på roliga saker. Japp.... så får det bli!

Till hösten, närmare bestämt i slutet av aug, ska vi skola in Leon på dagis.
Stora killen...

Alltid svårt det där med hur man ska göra när man börjar jobba. Dagis, dagmamma, utnyttja släkt och vänner.... hmmm.
Men vi har bestämt oss för dagis.
Det blir Dahlgrenska Förskolan, som ligger ett (långt) stenkast från oss.
Känndes bra och har bara hört bra om det.
När vi var där och hälsade på strosade Leon runt där som han var en av dagisbarnen. Och när vi skulle gå, protesterade han högljutt. Så det kändes som han kommer att trivas där!

Varken jag eller Robert har gått på dagis, så det kommer bli nytt för oss alla tre.
Jag kommer ihåg när jag började lekskolan.
Då var man runt sex år.
Det tyckte jag var roligt iallafall. Och så social som Leon är (brås på sin mor...hihi), så kommer dagis bli jätte bra hoppas vi!

Här är en liten blid från lekskolan jag gick i när jag bodde i Ljungskile.



På fotot :
Längst upp till vänster - Magnus Olsson, Åsa Ponthinder, Jörgen Björk
Mitten - Markus Westdahl, Anna (fröken), Jenny Åhrberg, Martin Burrows, Carl Bräutigam, Elisabeth, Magnus stömberg, Asta(fröken), Daniel
Längs ner - Jonas Åberg, Sara Ploman, Kristina, Sara Westbring

* Ursäkta om jag inte kommer ihåg alla efternamn och stavningar, men jag kommer iallafall ihåg er alla :)*