Fru Sara Gidlöf - mamma till Leon !!!

Läste just min mans blogg, och kände mig en
smula avundsjuk.

Tänk att kunna känna en sådan glädje till sport,
att man går och längtar till uttagningsmatcher,
kvalmatcher och seriespel.

Jag kan väl också tycka det är spännande med
olika sportevanemang, men för mig får det allt
vara lite högre en en träningsmatch.
Ibland kan det till och med räcka med en spännande
final, utan att ha följt laget eller personen hela vägen
dit.

Sedan tycker jag att sportevanemang inte känns lika
spännande nu för tiden. Kanske för att det finns mängder
med tv-utbud för olika sporter. Till och med speciella kanaler
döpta till den speciella sportinriktningen den har.

Vad hände med speciella tillfällen som man satt bänkad
framför tvn, som OS, Wimbeldon, VM, EM Vasaloppet...(eller ja... ni fattar vad jag menar, eller....?)

Själv kommer jag ihåg när jag var liten och pappa väckte
mig mitt i natten för att vi skulle se på tennis och äta kex
med mjölk till. Och det var inte kexet  och mjölken som
lockade, utan tennisen....

Eller vinter och sommar OS som är jätte roligt att kolla på
eftersom det är så mycket olika sporter som visas, och det
finns ett utbud för de mesta som är sport intresserade.

Eller fotbolls VM och EM. Jätte kul! ( Men alla dessa träningsmatcher....)

Eftersom jag själv klassar mig som "hyfsad" insatt sport-tjej,
så måste jag erkänna att mitt sportintresse har svalnat lite
och håller mig till de spännande matcherna och finalerna.

Det duger gott för mig!!!